THE ARK
Rätt svar på gissningstävligen som inte någon har svarat på från igår: KOLASMETEN TILL CHOKLADKOLATÅRTAN!
Dagens stora fråga är: var är Tina???
(Rätt svar finns längre ner i inlägget)
Påskaftonen började tidigt, runt 7.30 bar det iväg mot Malungs finnmark och dagens aktivitet no 1: fisketävling!
Det blev ganska stort bortfall från vår familj då Jimmy och hans familj fick magsjuka vilket var tråkigt och pojkarna var med Robert. Det betyder att det var: Jag, Roine, Tina och pappa för Gun-Britt var hemma och skötte markservicen tills vi kom tillbaka!
Här hade vi ingen aning om vad dagen skulle innebära, men strax skulle vi bli varse..........
Roine bar på räklådan som skulle skänkas som pris till tävlingen....
gissa om jag hade velat vinna den!!!
Vi inväntade dagens "taxi" och strax hördes den över isen...
Det var pappa på skoter med arken på släp........... Jag är lite skeptisk över att vara på vårisar och min skräck blev allt starkare ju närmare han kom, jag gjorde klart för alla inblandade att jag INTE tänkte åka någon annanstans än på skotern! Eftersom jag är gravid så fick jag som jag ville.
Pappa öppnade upp The Ark och möblerade om så att Roine och Tina skulle kunna inrymmas där inne. (Så nu vet ni svaret på frågan vart Tina befann sig va)?
Resan över isen var l å n g, oändligt lång, jag trodde aldrig att vi skulle vara framme. I mina tankar hann jag gå igenom det testamente jag borde ha upprättat innan avresa mot västkvien, hur otroligt ensam jag skulle bli om Tina och Roine drunknade inne i den där burken om de inte fick upp haspen på dörren om vi skulle sjunka, hur kallt vattnet skulle vara om skotern gick igenom... Ja ni vet sådana där tvångstankar som bara ploppar upp när man (läs jag) åker på en våris som är full av stöp och man (läs jag igen) inte har en aning om hur tjock (eller tunn) isen egentligen är.
Men rätt som det var, var vi framme vid slutdestinationen och nu var det bara lika långt tillbaka sen. Det var tiotals med skotrar och hur mycket folk som helst. Det serverades nykokt kaffe (gjort över öppen eld) och Roine som gillar kaffe njöt i fulla drag. Jag frågade försynt om de haft någon näradödenupplevelse på vägen över isen och det visade sig att jag inte hade varit ensam om det.............
Roines ena arbetskamrat var tydligen med i tävlingsledningen! Så när Roine fick vara ute i naturen OCH prata skogsjobb så trivdes han ännu mera!!
Pappa Tina Roine
Klockan 10.00 gick startskottet och vi var inte sena i med kroken på pimelspöna, fyllda av förhoppningar om stora fiskar och mycket napp. Det visade sig att isen var TJOCK! Roine som borrade första hålet fick nästan ta till hela borren innan han kom igenom.
- Hoho lilla fisken, kom upp till oss........
Det gick en timme utan ett napp, då drog Roine resolut upp sin krok och hade fiskat färdigt!!!
Pappa han drog upp en och annan lillfis, Tina fick en liten rackare som var i storlek med en saltlakritsfisk
Själv hade jag inte ett napp förrän efter 1 timme och 45 minuter, då blev jag så häpen att jag skrek rakt ut.... De som stod bredvid trodde det var en stor rackare men ärligt: NOT!!
Vädergudarna var väl inte helt på våran sida men rätt som det var visade solen sig!!
Klockan 12.00 sköt tävlingsledningen ett slutskott och tävligen var över! Jag var utan fisk, Roine var utan fisk, Tinas firre vägde nog 5 gram i bästa fall, pappa hade några men påsen behövde inte bäras av fler än en person om jag säger så.
Men alla fick pris och jag vann en fin pläd, Tina fick ett yatzyspel, pappa en kepa och t-shirt och Roine likaså (sponsrad av Fiskarheden).
Det blev en grillad med bröd som förrätt sedan åkte vi hem till Gun-Britt och ett delikat påskbord. Skoterfärden åter var inte lika skräckfylld och ångestladdad som på väg dit men visst en liten klump i magen var det............. utöver babyn....
Dagens stora fråga är: var är Tina???
(Rätt svar finns längre ner i inlägget)
Påskaftonen började tidigt, runt 7.30 bar det iväg mot Malungs finnmark och dagens aktivitet no 1: fisketävling!
Det blev ganska stort bortfall från vår familj då Jimmy och hans familj fick magsjuka vilket var tråkigt och pojkarna var med Robert. Det betyder att det var: Jag, Roine, Tina och pappa för Gun-Britt var hemma och skötte markservicen tills vi kom tillbaka!
Här hade vi ingen aning om vad dagen skulle innebära, men strax skulle vi bli varse..........
Roine bar på räklådan som skulle skänkas som pris till tävlingen....
gissa om jag hade velat vinna den!!!
Vi inväntade dagens "taxi" och strax hördes den över isen...
Det var pappa på skoter med arken på släp........... Jag är lite skeptisk över att vara på vårisar och min skräck blev allt starkare ju närmare han kom, jag gjorde klart för alla inblandade att jag INTE tänkte åka någon annanstans än på skotern! Eftersom jag är gravid så fick jag som jag ville.
Pappa öppnade upp The Ark och möblerade om så att Roine och Tina skulle kunna inrymmas där inne. (Så nu vet ni svaret på frågan vart Tina befann sig va)?
Resan över isen var l å n g, oändligt lång, jag trodde aldrig att vi skulle vara framme. I mina tankar hann jag gå igenom det testamente jag borde ha upprättat innan avresa mot västkvien, hur otroligt ensam jag skulle bli om Tina och Roine drunknade inne i den där burken om de inte fick upp haspen på dörren om vi skulle sjunka, hur kallt vattnet skulle vara om skotern gick igenom... Ja ni vet sådana där tvångstankar som bara ploppar upp när man (läs jag) åker på en våris som är full av stöp och man (läs jag igen) inte har en aning om hur tjock (eller tunn) isen egentligen är.
Men rätt som det var, var vi framme vid slutdestinationen och nu var det bara lika långt tillbaka sen. Det var tiotals med skotrar och hur mycket folk som helst. Det serverades nykokt kaffe (gjort över öppen eld) och Roine som gillar kaffe njöt i fulla drag. Jag frågade försynt om de haft någon näradödenupplevelse på vägen över isen och det visade sig att jag inte hade varit ensam om det.............
Roines ena arbetskamrat var tydligen med i tävlingsledningen! Så när Roine fick vara ute i naturen OCH prata skogsjobb så trivdes han ännu mera!!
Pappa Tina Roine
Klockan 10.00 gick startskottet och vi var inte sena i med kroken på pimelspöna, fyllda av förhoppningar om stora fiskar och mycket napp. Det visade sig att isen var TJOCK! Roine som borrade första hålet fick nästan ta till hela borren innan han kom igenom.
- Hoho lilla fisken, kom upp till oss........
Det gick en timme utan ett napp, då drog Roine resolut upp sin krok och hade fiskat färdigt!!!
Pappa han drog upp en och annan lillfis, Tina fick en liten rackare som var i storlek med en saltlakritsfisk
Själv hade jag inte ett napp förrän efter 1 timme och 45 minuter, då blev jag så häpen att jag skrek rakt ut.... De som stod bredvid trodde det var en stor rackare men ärligt: NOT!!
Vädergudarna var väl inte helt på våran sida men rätt som det var visade solen sig!!
Klockan 12.00 sköt tävlingsledningen ett slutskott och tävligen var över! Jag var utan fisk, Roine var utan fisk, Tinas firre vägde nog 5 gram i bästa fall, pappa hade några men påsen behövde inte bäras av fler än en person om jag säger så.
Men alla fick pris och jag vann en fin pläd, Tina fick ett yatzyspel, pappa en kepa och t-shirt och Roine likaså (sponsrad av Fiskarheden).
Det blev en grillad med bröd som förrätt sedan åkte vi hem till Gun-Britt och ett delikat påskbord. Skoterfärden åter var inte lika skräckfylld och ångestladdad som på väg dit men visst en liten klump i magen var det............. utöver babyn....
