Travhästar och jättemöss
Mamma vann helt otippat på trav. Skulle bara rätta kupongen och så var det full pott. Tyvärr var det VÄLDIGT många som hade det så utdelningen var låg, men känslan att vinna är ändå härlig, trots att jag inte ens hade med kupongen att göra. Men det får nog bli en Harry Boy till helgen.
Efter denna glada nyhet åkte vi till moster My och fikade, vi har inte setts på hela jul och en bra bit innan också skulle jag vilja påstår. Det blev ett kaloristint och gott kalas! Även Tina och pojkarna trillade in. Efter lite datapyssel och gömmanyckel lek så bar det iväg hemmåt.
Mitt favvoprogram: Bigest looser hade börjat så jag stannade hos morsan för att se på det. Helt plötsligt i en reklam hörde jag något under soffan!! Oh Yea, jag vet och ni förstår nog vad det var: en mus/RÅTTA! Givetvis ropade jag upp mamma, själv gjorde jag ingen ansats till att titta efter, gillar inte de där små gnagarna! Såklart hade den hunnit ganska långt vid det laget. Jag slog mig ner igen och fortsatte titta med viss skeptism, visslade, sjöng och knackade i väggen med jämna mellanrum. Tills det plötsligt lät igen, nu fick det vara nog! Jag drog på mig jackan och tänkte fly hemmåt.
Då kommer mamma lungt upp igen med en ostbit, en 10 litershink och ett paraply. Ja NI kan ju fantsiera ihop hur den råttfällan ser ut. Jag tror att den kommer att leva gott på osten som den kommer att bli matad med!
Efter denna glada nyhet åkte vi till moster My och fikade, vi har inte setts på hela jul och en bra bit innan också skulle jag vilja påstår. Det blev ett kaloristint och gott kalas! Även Tina och pojkarna trillade in. Efter lite datapyssel och gömmanyckel lek så bar det iväg hemmåt.
Mitt favvoprogram: Bigest looser hade börjat så jag stannade hos morsan för att se på det. Helt plötsligt i en reklam hörde jag något under soffan!! Oh Yea, jag vet och ni förstår nog vad det var: en mus/RÅTTA! Givetvis ropade jag upp mamma, själv gjorde jag ingen ansats till att titta efter, gillar inte de där små gnagarna! Såklart hade den hunnit ganska långt vid det laget. Jag slog mig ner igen och fortsatte titta med viss skeptism, visslade, sjöng och knackade i väggen med jämna mellanrum. Tills det plötsligt lät igen, nu fick det vara nog! Jag drog på mig jackan och tänkte fly hemmåt.
Då kommer mamma lungt upp igen med en ostbit, en 10 litershink och ett paraply. Ja NI kan ju fantsiera ihop hur den råttfällan ser ut. Jag tror att den kommer att leva gott på osten som den kommer att bli matad med!
