Fru Bergström

I dag avled min älskade älskade mormor och jag saknar henne så.... Hon som alltid haft en speciell plats i mitt hjärta och hon har alltid funnits där för oss alla. Min mormor var alltid glad, snäll och underbar mot allt och alla, människor som djur. Och nu finns hon inte mer, det är så overkligt och ofattbart men hon kommer att leva kvar starkt i mitt hjärta och i mitt minne. Min mormor var den bästa jag kan ha haft och livet kommer inte att bli sig likt utan henne! Hon kommer aldrig sitta där hemma i Hulån vid köksbordet med kaffet färdigbryggt i kanna, färdigblandad saft med sockerdricka, kex och kakor med och utan fyllning i burken och godis i skålen som alltid stod framme. Hon kommer aldrig mer att komma in igenom vår dörr för att hälsa på när hon och mamma tar en tur med bilen... det blir tomt nu.

Igår vakade jag över henne och höll hennes hand och bara önskade henne att få må bra igen.  Men nu hoppas jag att min bästa lilla mormor sitter där på en molntapp utan värk och bekymmer och ser ner på oss och bara väntar på att träffa oss alla igen. 

Jag har hjälpt mormor att betala in räkningarna de sista åren och hon har sedan jag börjat med detta kallat mig för revisorn. Till julklapp har revisorn fått en julklapp och när jag fyllde år i somras fick jag en "revisorsallad", vilket var en skål som var fylld med mynt, för pengarna köpte jag ett silversmycke; ett snett hjärta. Mormor hade ett superstarkt hjärta men som till sist inte orkade mera, smycket är det finaste jag har!

Innan mormor blev sjuk nu sista gången hade hon med mammas hjälp köpt mig ytterligare en present, den var till revisorparet. Det var ett presentkort på Selins. Mest av allt betydde det hon skrivit på lappen som satt ordentligt fasttejpat på paketet, den sitter på mitt kylskåp och där ska den sitta!! Tusen tack lilla mormor, jag vet att du var glad över min insats och du så gärna vill visa din uppskattning fast du absolut inte behövde göra det! Du var så givmild, snäll, omtänksam, fin, och underbar på alla sätt och vis.

De gånger jag känner mig lat och slö tänker jag alltid på min mormor som trots sin ålder bar ved, eldade, tvättade, strök, lagade mat, bakade, diskade, bytte gardiner, plockade och donade och aldrig någonsin klagade över att det var jobbigt! Mormor du var en krutgumma och du var och förblir en ängel.

Om vi någonsin får en flicka så vill vi att hon ska heta Jenny Adela (jag vet att mormor inte var så förtjust i sista namnet men jag tycker att det är vackert) och jag tror att mormor just nu lägger in ett gott ord för mig och Roine så att vi kan få vår önskan i uppfyllelse snart!


Som de säger i Ronja Rövardotter: Du fattas mig!!!!