.
Okej Maria: Du slutar att läsa NU och är välkommen åter på min blogg på torsdag klockan 16.01! Nu är det TENTAPLUGG som GÄLLER!!!!
Till Maria: -Jaha, du läser vidare ändå trots mina förmaningar, ja må så vara, det är en välförtjänst liten vila från teori, diskussioner, slutsatser och analyser.
Följande är skrivet till Maria men också till alla Er andra som läser min harmlösa lilla blogg:
Jag minns så väl den där ångesten, spänningen, våndan och känslan av otillräcklighet som jag hade inför inlämnandet av en tenta.... särskilt då jag ALLTID var ute i sista sekunden, precis som min vän Maria är just nu!! Att det alltid ska vara så??? Men det är ju lite av charmen men det ser man INTE när man är precis mitt uppe i det! Att kämpa för att få till ett storverk som ska lämnas in, granskas, kritiseras men kanske även rosas av andra!! Det är värt mödan då man får ett uppmuntrande ord för sitt slit!
Att också veta att det är slut tampen, att det är bland det sista man gör innan man är klar: får en EXAMEN!! Att sen få vara ledig kvällar och ev. helger är ju guld värt, fast jag lovar att jag hade ångest och skuldkänslor det första året efter jag slutat högskolan för att jag fortfarande hade känslan av att jag måste plugga på ledig tid... Det tog nästa ett helt år att förstå att jag hade FRITID igen!!
Åter om Maria: Jag besökte henne som hastigast idag för att peppa och uppmuntra för jag vet hur det känns som sagt. Hennes skrivbord var belamrat av böcker, böcker och åter böcker, papper, anteckningar och postitlappar, och stora affischer uppsatta med diverse tankar, tillvägagångssätt och strategier mm. Det var så sjukt ambitiöst att jag rodnar inför tanken på mina små sketna tentor som jag snickrade ihop sista kvällarna innan inlämning, helt oambitiös var jag och min enda målsättning var att bli klar; att få min examen. Jag trodde aldrig att de där tre åren av mitt liv skulle vara över så att jag skulle få börja jobba igen "på riktigt"! En klasskamrat sa då till mig; -Ann, det här är ju livet som går. -Ops, jag hade så fullt upp med att bli "klar" att jag inte tänkte på att varje dag är en del av mitt liv, som jag aldrig mer får tillbaka. Det är rätt tänkvärt.
* Hör ni brudar, snart har vi en INFORMATÖR i tjejgänget och det ska vi fira på fredag kväll!!
